Studie avslöjar – rädsla i naturen vanligt

I det tysta mörkret, under stjärnorna som glimmar som glömda diamanter på himlavalvet, finns en värld av äventyr och frihet. Men för många, särskilt kvinnor, är natten utomhus inte enbart en plats för ro och skönhet utan också en källa till rädsla och oro. Jag gjorde en undersökning om människors rädslor i samband med övernattning utomhus som ger oss en inblick i dessa känslor.

Undersökningen genomfördes som en enkät och fick lite dryg 100 svar. Nedan följer en sammanställning av de svar som enkäten gav. Längre ner finns en mer utförlig redogörelse för den data som samlades in.

Kvinnor känner mer rädsla

En genomgående tematik i de frivilliga kommentarerna från undersökningen är rädslan för andra människor, särskilt okända män. Kvinnor uttrycker en tydlig oro för att bli överfallna eller ofredade när de sover ensamma i naturen. Det kan tyckas osannolikt att en man skulle dyka upp i skogen men det fråntar inte kvinnorna den oro som de känner. Flera kvinnor jag pratat med har haft sådana upplevelser även på platser där andra campar och där sådana uppträdanden känts osannolika även för dem. Lovisa som driver bloggen Traceless in Tiveden är en erfaren frilufsare och beskriver bland annat hur man kan överkomma sina rädslor.

Rädsla för vilda djur och mörkret

Rädslan för vilda djur, såsom vildsvin och ormar, är också tydlig i respondenternas kommentarer. Även om risken för farliga möten ofta är liten, är den osäkerhet och oron som mörkret för med sig verklig. Det spelar liksom ingen roll om det är statistiskt liten risk att möta vilda djur i skogen – rädslan infinner sig ändå. Mörkret i sig är en annan stor rädsla, vilket kan förvandla det kända och trygga till något okänt och potentiellt farligt. Varje ljud blir ett frågetecken och varje rörelse kan kännas som en hotande närvaro. Synintryck i mörkret kan skapa mentala bilder som inte alltid stämmer överens med verkligheten. Människan har som bekant en väldigt livlig fantasi. Vill du veta mer om vad rädsla är och varför vi upplever det kan jag rekommendera ett lättsamt klipp med Turbopsykologen på Youtube.

Sökandet efter trygghet

Många av kommentarerna belyser även behovet av säkerhet och kontroll. Det handlar om att välja sovplatser där risken för oönskade möten är minimal, att ha med sig skyddsutrustning eller husdjur, eller att helt enkelt undvika att sova ute. Den här typen av beteende är inte bara en reaktion på rädsla, utan också ett försök att återta kontrollen över den egna tryggheten och välbefinnandet. En lösning som är vanlig är att inte dra ut på äventyr ensam i början. För det är en vanesak. När man vant sig vid mörkret och insett att det inte är farligt så går det lättare. Men det kan ta tid.

Respekten för naturen

Trots rädslorna finns också en djup respekt för farorna i naturen. Många uttrycker en medvetenhet om de risker naturen kan innebära och betonar vikten av att vara förberedd och ta välgrundade beslut. Naturen är både en plats för skönhet och potentiell fara, och denna dubbla natur uppmärksammas ofta av vana friluftsmänniskor. En erfaren friluftsmänniska känner till sina egna begränsningar och förmågor och försätter sig inte själv i farofyllda situationer i onödan.

Slutsatser och vägen framåt

Vad kan vi då dra för slutsatser av detta? För det första är det tydligt att även om utomhusaktiviteter erbjuder frihet och skönhet, medför de också verkliga farhågor och rädslor. För det andra, är det uppenbart att rädslan för mörkret och det okända är djupt rotade känslor, som kan begränsa individers möjligheter att fullt ut njuta av naturen. Dessa reaktioner är ju fullt normala och adekvata, men går att motarbeta. Du kan läsa mer om vad beteendevetare säger om det i den här artikeln.

Redovisning av den insamlade datan

Demografisk Fördelning:

• Kön: Av respondenterna är 65 kvinnor och 44 män.
• Ålder:
• Mest frekvent åldersgrupp: 41-50 år (37 personer)
• Näst mest frekventa: 51-60 år (23 personer)
• Fördelningen minskar sedan gradvis till den yngsta och äldsta åldersgruppen.
• Bostadsort:
• De flesta respondenterna bor i mindre storstäder (32 personer), följt av storstäder (31 personer), mindre orter (29 personer), och sist landsbygden (17 personer).

Övernattning Utomhus:

• Frekvens: En majoritet (44 personer) vandrar och sover ute någon gång per kvartal, medan 24 personer gör det minst en gång i månaden.
• Sällskap: 64 personer föredrar att vandra och sova ensamma. 21 personer vandrar i grupp och delar tält, och 19 sover i eget tält men med andra i omgivningen.

Rädsla och Oro:

• Undvikande: 36 personer undviker att vandra och sova ute på grund av rädsla eller oro, medan 73 inte låter dessa känslor påverka dem.
• Orsaker till Rädsla/Oro:
• Andra människor: Den främsta orsaken till rädsla eller oro (63 nämningar).
• Rovdjur: (björn, varg, lodjur mm) en signifikant orsak (21 nämningar för varje).
• Rädsla för mörker: 19 personer nämnde detta.
• Rädsla för ljud: 17 personer är rädda för oväntade ljud.
• Oro för dåligt väder: 15 personer oroar sig för detta.
• Rädsla för att göra illa sig: 9 personer.
• Rädsla för att gå vilse: 7 personer.
• Andra orsaker inkluderar ormar, småkryp och oro för utrustningsfel.

Sammanfattning:

• En majoritet av de som vandrar och sover ute gör det åtminstone någon gång per kvartal och föredrar att göra det ensamma.
• En betydande andel undviker att sova ute på grund av rädsla eller oro, med andra människor och rovdjur som de främsta orsakerna till denna rädsla.
• Det finns också en märkbar rädsla för mörker, ljud och dåligt väder bland respondenterna.